Publicerad i GT den 11 januari 2016
Om du kan undvika det. Åk inte till Varbergs sjukhus!
Enligt Expressen inträffade en händelse på Varbergs sjukhus i oktober 2014 som fick fruktansvärda följder. En dement man var inlagd på sjukhuset för brott på sitt bäckenben. På sjukhuset placerades mannen, vid ett tillfälle, i en rullstol framför ett handfat med rinnande hett vatten.
Handfatet svämmade över eftersom tvättlappar täppte till så att mannen fick det heta vattnet på sig. Mannen avled senare efter drygt tre veckor.
Nu kritiseras personal på sjukhuset av Inspektionen för vård och omsorg (Ivo).
Då avdelningen, vid tillfället var full och personalen inte hade tid för alla patienter placerades mannen i en rullstol ensam framför ett handfat med rinnande vatten på över 60 grader när han skulle tvätta sig.
Då tvättlappar täppte igen handfatet svämmade det skållheta vattnet över och gav mannen tredje gradens brännskador på ett av hans ben.
Hörde inte ropen på hjälp
Då personalen befann sig i ett angränsade rum till toaletten hörde de inte mannens rop på hjälp.
Först efter en stund upptäckte personalen att mannen var skadad och man spolade då av hans skadade ben med kallt vatten från en dusch.
Senare kunde det konstateras att mannens hud hade lossnat på benet och att han hade drabbats av tredje gradens brännskador.
Skador som senare gav upphov till en infektion. Mannen antibiotikabehandlades för sina skador och fick starka smärtstillande plåster och tabletter för att lindra smärtorna. Fem dagar efter brännskadan skrevs mannen ut till sitt permanenta boende. Två veckor senare avled han.
Sjukhuset får kritik
Samma dag som händelsen vid handfatet inträffade anmälde en anhörig person Varbergs sjukhus till Ivo.
Sjukhuset hade då inte själva lex Maria-anmält vårdskadan.
Den anhörige personen beskriver att det var turbulent på sjukhuset när han besökte avdelningen och att personalen då inte hade tid att prata med honom.
I ett beslut riktar nu Ivo kritik mot Varbergs sjukhus. Dels för att sjukhuset inte har gjort tillräckliga åtgärder för att förhindra att patienter skadas och dels för att man inte lex Maria-anmält skadan som mannen drabbades av.
Vid kontakt med Varbergs sjukhus under måndagseftermiddagen meddelar vårdinrättningen att man ännu inte har fått beslutet från Ivo och att man därmed inte kan kommentera kritiken i nuläget
Om Ivo
Patienter som orsakats skador inom hälso- och sjukvården har möjlighet att anmäla händelsen. En anmälan kan föranleda allmänt åtal gentemot enskild vårdpersonal, exempelvis vid fråga om vållande till annans död eller vållande till kroppsskada. Det är dock inte vanligt förekommande att det väcks åtal. Trots det är personligt straffansvar för vårdpersonal ett uppmärksammat ämne som genererat flertal debatter. Rättsfall inom hälso- och sjukvård har givits stor uppmärksamhet i media och berört samhällets medborgare. Inom sjukvården finns möjlighet för tillsynsmyndigheterna, Inspektionen för vård ochomsorg och Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, att besluta om disciplinpåföljd för vårdpersonal. Syftet med att föreskriva sanktioner gentemot vårdpersonal är att stärka patientsäkerheten och för att yrkesutövarna ska känna tilltro till varandra. I och med att den nuvarande Patientsäkerhetslagen (2010:659) infördes stärktes vårdgivarens skyldigheter angående patientsäkerhetsarbetet. De tidigare disciplinpåföljderna var varning och erinran. Numera är de disciplinära påföljderna prövotid och återkallelse av legitimation. Återkallelse av legitimation kan ske vid allvarligare omständigheter och det krävs lika stark bevisning som i ett brottmål, trots att det är en skyddsåtgärd och inte en sanktion. Det är viktigt för tilltron till utredningar av vårdpersonalens handläggning att tillsynsmyndigheterna är fristående och inte har något intresse av den vårdpersonal de granskar. Genom att de är fristående främjas objektiviteten och rättssäkerheten. Vid allvarligare fel eller misstag inom hälso- och sjukvården kan det även bli fråga om straffrättslig prövning för den enskilde vårdpersonalen. För att straffrättsligt ansvar ska inträda krävs att en handling begåtts med uppsåt, av oaktsamhet eller av underlåtenhet. Även de övriga brottsrekvisiten måste självfallet vara uppfyllda, bland annat att patienten ska ha orsakats en faktiskt skada. Det är dock svårt för domstolen att fastställa ett direkt orsakssamband mellan vårdpersonalens handling och den uppkomna effekten hos patienten. Vad som varit avgörande för att straffrättsligt ansvar har aktualiserats för vårdpersonal har i den samlade bedömningen varit om 1. Vårdpersonalen inte handlat i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. 2. Om vårdpersonalen hade kunnat upptäcka och förhindra handlingen genom noggrannhet. 3. Om det funnits ett adekvat orsakssamband. Det har fastslagits att det inte strider mot principen om förbud mot dubbel lagföring, ne bisin idem, att en yrkesutövare inom hälso- och sjukvården åläggs straffrättslig påföljd och disciplinpåföljd i ett och samma ärende. Flera framstående personer inom rättsområdet har uttalat olika åsikter vad gäller fördelar och nackdelar med huruvida ärenden ska skötas internt eller externt. Vidare har diskussioner förts om en anpassning av strafflagstiftningen skulle kunna göras vad beträffar vårdrelaterade brott. Som alternativ har det även diskuteras om förtydliganden bör göras i gällande lagstiftning som reglerar hälso- och sjukvårdsrelaterade frågor. Detta på grund av svårigheter att bevisa rekvisiten i Brottsbalken (1962:700).
Läs gärna och framför din åsikt i denna händelse.
Läs artikeln här
Ett nytt myggplåster ska göra dig osynlig för myggen.
solpanelerna mer el än kärnkraften. Planen är att kärnkraften skall vara hel avvecklad 2022.
MoLa Media 